Läser idag på Kramfors kommuns hemsida att att IVO avslutar ett lex Sarah-ärende, det är ett ärende jag tagit del av tidigare och refererat till där man missat vad som är barnets bästa.
Inspektionen för vård och omsorg – IVO
IVO anser att den utredning som Kramfors kommun själva gjort och som innehåller kritik mot kommunen samt åtgärder är tillräcklig:
”Den anmälan enligt lex Sarah med efterföljande utredning som Kramfors kommun gjorde i december angående ett uppdagat allvarligt missförhållande vid Individ- och familjeomsorgen är avslutad. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är nöjd med de åtgärder som vidtagits och stänger därför ärendet”. Kramfors Kommun. (2025)
Lex Sarah utredningen visar på brister
I utredningen kan man läsa att:
”Den allvarligaste bristen som utredningen framhåller är att myndighetsutövningen inte bedrivits så som lagen föreskriver. Utredningen har visat på brister i handläggning och dokumentation samt processer och rutiner. Detta sammantaget har medfört en allvarlig negativ påverkan för de placerade barnen samt familjehemmet”. Kramfors Kommun. (2024)
Slutsatsen är att hanteringen av det som anmälan berör bedöms som ett allvarligt missförhållande:
”Den rapporterade händelsen bedöms som ett allvarligt missförhållande i enlighet med bestämmelserna om lex Sarah”. Kramfors Kommun. (2024)
Utredningen är oroande ur ett barnrättsperspektiv, utgångspunkten är inte barnets bästa. Den belyser flera allvarliga brister såsom otydligheter i delegationsordningen inom IFO, bristande kommunikation och bristande stöd till familjehemmet, brister i arbetsplatsintroduktion, godtyckliga omplaceringar, bristfällig dokumentation samt socialsekreterare som inte återkopplar i ärenden.
Detta är inte Lilla Flickans fall men jag känner igen mig i stora delar av beskrivningen och det är upprörande. Om Kramfors kommun i november kom fram till de här slutsatserna och enligt utredningen också tagit fram åtgärder för att komma till rätta med, varför förändras inte arbetssättet?
I uttalande skriver IVO att de ”är nöjd med de åtgärder som vidtagits och stänger därför ärendet”. Kramfors kommun har på pappret förbättrat sina rutiner men i verkligheten har inget uppenbarligen hänt. Kramfors Kommun. (2025)
Kramfors kommuns riktlinjer och barnets bästa
Vid en begäran om vårdens upphörande skall socialutskottet obligatoriskt överväga flyttningsförbud enligt delegationsordningen. (Kramfors Kommun, 2024).
Vidare ska Kramfors kommun enligt de egna stöddokumenten se till att varje enskilt barns rätt att få sitt bästa prövat och beaktat säkerställs. Processen ska vara transparent och dokumenteras.
”Omfattning beror på hur ärendet ser ut och i hur stor utsträckning barn påverkas. Ju större påverkan ärendet har på barn, desto mer djupgående bör prövningen vara” och ”om den aktuella åtgärden påverkar barns levnadsvillkor i väldigt hög grad eller i hög grad” ska en ”omfattande utredning göras. Det kräver en utförlig beskrivning och analys av konsekvenser och effekter ur ett barnrättsligt perspektiv. Det kan behövas en kombination av olika metoder och hjälp av sakkunniga från olika tvärvetenskapliga discipliner” (Kramfors Kommun, 2023)
Barnets bästa och JO
Att utgå från vad som är barnets bästa är både en juridisk och moralisk skyldighet som ska styra beslut på alla nivåer där barn påverkas. Detta genomsyrar både svensk lag och internationella förpliktelser.
JO övervakar att myndigheter och domstolar agerar enligt regeringsformens principer om opartiskhet och saklighet samt att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter inte kränks av den offentliga verksamheten. JO har flertalet gånger kritiserat kommuner i Sverige för att brista i skyldigheten att utgå från barnets bästa och att kommunerna inte gör konkreta och individualiserade bedömningar av barnets bästa. I flera fall har det förekommit att generella eller icke-specifika hänvisningar till barnets bästa gjorts, vilket JO anser vara otillräckligt. Bedömningen måste vara väl motiverad och dokumenterad, så att det är tydligt varför en viss åtgärd bedöms vara den bästa för barnet i det enskilda fallet. Till exempel så har Tierps kommun skrivit att ”den föreslagna åtgärden är förenlig med barnets bästa” utan att redogöra för varför eller hur detta bedömts. Detta är ett exempel på en generell hänvisning som saknar konkretisering (Justitieombudsman Norling, Thomas, Tierp 2024)
Enligt JO är barnets bästa inte en fast definition utan måste bedömas utifrån varje barns unika behov och situation. Såväl kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser av ett beslut ska beaktas. Det innebär att varje barn ska bedömas individuellt, och beslutet ska anpassas efter deras specifika förutsättningar och behov (Justitieombudsman Norling, Thomas, Kungsbacka 2024).
JO identifierar flera faktorer som ska beaktas vid bedömningen av barnets bästa:
- Trygghet och stabilitet – Barnet har rätt till en stabil och trygg livsmiljö där deras fysiska och psykiska säkerhet garanteras (Justitieombudsman Norling, Thomas, Tierp 2024)
- Barnets utveckling och hälsa – Hänsyn ska tas till barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. Beslut ska främja barnets långsiktiga välbefinnande och möjligheter (Justitieombudsman Norling, Thomas, Kungsbacka 2024).
- Relationer – Barnets relationer till föräldrar, syskon och andra närstående måste värnas, om det inte är skadligt för barnet (Justitieombudsman Norling, Thomas, Tierp 2024)
- Om föräldrar eller vårdnadshavare inte kan uppfylla barnets behov av omvårdnad måste åtgärder vidtas för att skydda barnet och säkerställa en stabil anknytningsrelation (Justitieombudsman Norling, Thomas, Gislaved 2024).
- Barnets rätt att komma till tals – Vilket lyfts i 11 kap. 10 § SoL och 36 § LVU ska barnets åsikter beaktas i förhållande till deras ålder och mognad. Det är viktigt att barnets synpunkter tas med i bedömningen och att det dokumenteras hur de har påverkat beslutet (Justitieombudsman Norling, Thomas, Gislaved 2024).
JO betonar också anknytningens betydelse i beslut om barns vård och placeringar, särskilt vid omplaceringar eller hemflyttning. Principen om barnets bästa kräver att barnets behov av trygghet och stabilitet beaktas, då en trygg anknytning är avgörande för barnets utveckling och välbefinnande. Brister kan leda till negativa psykosociala konsekvenser, såsom otrygghet och svårigheter i relationer (Justitieombudsman Norling, Thomas, Kungsbacka 2024) (Justitieombudsman Norling, Thomas, Gislaved 2024).
JO har kritiserat socialnämnder för att inte dokumentera hur barnets anknytning beaktats i beslutsprocesser, vilket försvårar granskning av om beslutet är förenligt med barnets bästa. Det är särskilt viktigt att bedöma hur en förändring påverkar barnets relationer till anknytningspersoner och vilka risker som finns för störningar i anknytningen (Justitieombudsman Norling, Thomas, Tierp 2024) (Justitieombudsman Norling, Thomas, Kungsbacka 2024).
Barnets bästa ska vara utgångspunkten
Det har funnits brister under hela uppdragstiden, men efter att hemtagningsbegäran lämnades in försämrades situationen avsevärt.
Ansökan om flyttningsförbud gjordes aldrig men tog socialutskottet ens upp frågan? Det är oklart, inget som meddelades oss trots att vi frågade, allt fokus låg på att få Lilla Flickan hem så snabbt som möjligt.
När vi frågade hur man säkerställde att Lilla Flickan skulle få en stabil och trygg livsmiljö där hennes fysiska och psykiska säkerhet garanteras, även efter att den biologiska pappan anslutit till familjen så fick vi svaret att ”vi får se hur det går”.
I det initiala planeringen om hemflyttning så skulle det vara övervakade umgängen med umgängesstödjare som skulle utvärdera umgängena. I januari ändrades dock den planeringen, inga umgängen skulle vara övervakade och i samtal med socialtjänsten så framgick det att det inte fanns några umgängesstödjare eller lokaler att vara i.
Vid beslut om hemflyttning borde en grundlig utredning av barnets bästa ha genomförts, med en tydlig analys av konsekvenser och effekter ur ett barnrättsligt perspektiv. Fanns en sådan från början? Absolut inte. Efter att vi lyfte frågan kan en utredning eventuellt ha gjorts men vid det laget var beslutet om hemflyttning redan fattat så det var inget beslutsunderlag.
För barn som lever med otrygghet är rutiner och förutsägbarhet avgörande. Därför reagerade vi när socialtjänsten plötsligt ändrade planeringen och beslutade att en extra vuxen, som Lilla Flickan inte träffat på 18 månader, skulle närvara vid hennes första övernattning med mamman i en hyrd stuga som för henne var en okänd miljö.
Vi frågade hur detta skulle vara till barnets bästa, men svaret vi fick var att umgänget skulle ske enligt planering och mamman önskade ha med denna person, ”vilket är okej för socialtjänsten.” Barnets bästa glöms bort och fokus blir på vad mamman vill.
Vid den tidpunkten hade Lilla Flickan endast träffat sin mamma tio gånger under 17 månader, sammanlagt 28 timmar, och vi som familjehem hade varit närvarande vid nästan alla tillfällen. För ett barn som saknar trygg anknytning är en långsam och stabil process nödvändig för att bygga relationer. Hur kan det vara ur ett barnperspektiv?
Lilla Flickan har reagerat väldigt kraftigt på umgängen då inte vi har varit med, hon har reagerat med väldigt starka stressreaktioner då hon skadat sig själv på olika sätt. Detta rapporterades till socialtjänsten men trots det så ville de fortsätta med de utökade umgänget och hemflyttning vecka 13.
Som jämförelse kan vi nämna att socialtjänsten ville att en av oss i familjehemmet skulle vara ledig från arbetet i sex månader just för att Lilla Flickan skulle få möjlighet att knyta an. Ändå ansåg de nu att det var lämpligt att introducera en ny person i en helt obekant miljö, utan någon gradvis anpassning.
Uppmaning att anmäla enligt lex Sarah
Det som gör denna situation särskilt frustrerande är att IFO i Kramfors kommun, strax innan de fattade en rad beslut som helt bortser från barnets bästa, själva konstaterade i en intern utredning att de gjort liknande misstag i ett annat fall. De hade dessutom tagit fram åtgärder för att rätta till problemen. Trots detta verkar dessa åtgärder vara mer av en pappersprodukt än en faktisk förändring, och det finns ingen anledning att tro att deras arbete med barn kommer att hanteras annorlunda framöver. Bristerna i myndighetsutövningen kvarstår, och rättssäkerheten är fortsatt svag. Jag har tidigare påpekat att alla som arbetar för Kramfors kommun har anmälningsplikt om det ens finns misstanke om missförhållanden. Trots att kommunen har lovat att vidta åtgärder, ser vi i fallet med Lilla Flickan samma mönster som i tidigare fall. Ingenting har förändrats.
Källor
- Justitieombudsman Norling, Thomas. (Gislaved 2024). Socialtjänsten vid fyra kommuner brottas med liknande problem. Hämtat från JO Riksdagens Ombudsmän: https://www.jo.se/pressmeddelande/socialtjansten-vid-fyra-kommuner-brottas-med-liknande-problem/
- Justitieombudsman Norling, Thomas. (Kungsbacka 2024). Inspektion av Nämnden för Individ & Familjeomsorg i Kungsbacka kommun den 9–11 april 2024. Hämtat från JO Riksdagens Ombudsmän: https://www.jo.se/app/uploads/2024/06/inspektionen-av-namnden-for-individ-familjeomsorg-i-kungsbacka-kommun-den-9-11-april-2024-1709-2024.pdf
- Justitieombudsman Norling, Thomas. (den 16 05 Tierp 2024). JO har inspekterat Kommunstyrelsen i Tierps kommun. Hämtat från JO Riksdagens Ombudsmän: https://www.jo.se/app/uploads/2024/05/inspektion-av-kommunstyrelsen-i-tierps-kommun-den-47-mars-2024-300-2024.pdf
- Kramfors Kommun. (2023). Stödmaterial vid prövning av barnets bästa.
- Kramfors Kommun. (2024). Utredning av missförhållanden 2024-12-16
- Kramfors Kommun. (2025). Startsida / Nyheter / Stöd & omsorg. Hämtat från Kramfors Kommun: https://www.kramfors.se/nyheter/nyheter/stod–omsorg/stod–omsorg/2025-03-03-ivo-avslutar-lex-sarah-arende.html
- Kramfors Kommun. (2024). Ansvar/Uppdrag. Hämtat från Kramfors Kommun: chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.kramfors.se/download/18.777621711917322a5a87ee3/1724332960260/Delegationsordning%20V%C3%A4lf%C3%A4rd%20socialtj%C3%A4nst%202024.pdf